Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lektor Holmin skrev samma dag sitt första
»brev», som, efter åtskilliga av sättaren företagna
strykningar, trycktes i Nyheterna. Det var riktat
till en vän på landsbygden och skildrade stadslivets
fördärv. Blekängen beskrevs och för att göra
artikeln njutbar beströddes den med några
skämtsamma ordvändningar.
Brevet väckte uppseende. Mödrarna fingo veta,
att deras gossar om natten gingo vilse i Blekängens
gränder. Visserligen fanns det väl knappast en
moder, som icke ansåg sin gosse främmande för
dessa nattliga strövtåg. Men det var förfärligt
i alla fall. Frestelsen fanns där.
I Pauli andra brev föreslog författaren, att
staden skulle inköpa hela Blekängen, riva »lådorna»,
utrota osedligheten och möjligen göra sig någon
förtjänst genom tomtförsäljning. Förslaget vann
många anhängare, och det såg nästan ut som om
det skulle komma till utförande. Men i rättan tid
erinrade man sig, att ingenjör Krok härigenom
skulle tillskyndas en oförtjänt vinning. Han kunde
minsann gärna få dras med sina trasiga lådor, som
sannolikt kostade mer i underhåll än vad hyrorna
gav.
Pauli tredje brev blev en historik över
Blekängens uppkomst och en förfärlig bild av
gubben Broms. Ingenjör Krok gömde tidningen för sin
hustru. Han delade i sak sin svärsons åsikter
beträffande Blekängen. Men angreppet mot död man
var för svårt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
