Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apostelns femte äventyr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det hade varit en stor dag, och han var glad och
belåten och hungrig.
Han tog fram den smala lilla nyckel, som
passade i patentlåset och öppnade. Men dörren var
försedd med ytterligare en av dessa moderna
uppfinningar, säkerhetskedjan. Och kedjan låg i lås.
Aposteln ringde. Han ringde två, tre gånger.
Då sade Louise, som hela tiden stått bakom
dörren:
Du behöver inte ringa, Paulus. Jag står här.
Men jag öppnar inte. Du har ställt till med så
mycket elände i dag, Paulus. Du har ljugit på
lillebror och på flickan Sörman. Det där får du
gå och ta igen, innan jag släpper in dig.
Aposteln betänkte sig en stund.
Kära Louise, jag förstår, att du skämtar. Men
släpp nu in mig. Jag är rasande hungrig.
Det är inte skämt, sade Louise.
Ja, men jag är ju hungrig.
Jag kan räcka dig några smörgåsar genom
springan. Eller också får du äta på hotellet.
Det blir för dyrt. Å kära lilla Louise, min lilla
hustru -
Han stack handen in genom springan och gjorde
en smeksam rörelse. Louise skakade hand med
honom.
Ja, jag tycker också om dig, Paulus lille. Men
då ska du vara snäll. Gå nu ned och tag tillbaka
vad du har sagt. Men du ska ha vittnen på det.
Annars tror jag dig inte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
