Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julius Krok utstår många vedervärdigheter och växer några tum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förolämpa sina fiender. Och just nu var det en sådan
stund.
Han slet upp sitt snusbruna fodral och rev
fram plånboken. Han höll den under
häradshövdingens näsa, och alldeles som när man bjuder på
en pris snus, sade han:
Får det lov att vara?
Häradshövdingen blinkade, vädrade och
grymtade:
Öh, öh, öh -
Tusen kronor, föreslog ingenjören. Var så artig.
Öh, öh, öh - fortsatte häradshövdingen.
Eller tvåtusen? Eller tre? Jag har dem inte
på mig, men det ska bli, när bror behagar.
Han stoppade in plånboken och knäppte rocken.
Björner upphörde att grymta, han sade:
Jag tror, att kusin vill muta -
Mutor eller arvode, hur som det behagas.
Då började den stora magen gunga, sakta till
en början, så småningom ökande takten höjdes
den och sänktes, gled upp och ned. Och det
sorlade och gluckade i det väldiga innanmätet.
Är han glad, undrade ingenjören, eller arg?
En sån liten skojare! frustade Björner och
skrattet bröt sig ut i fria luften och rullade tungt över
torget. En sån liten skojare! Det är Jublet,
förstås, den cyniska schimpansen. Men det går inte,
se. Det går inte.
Nå då så.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
