Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julius Krok utstår många vedervärdigheter och växer några tum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skrev sitt namn. Utan att se på den sjuka och
utan att säga ett ord gick han ut.
Julius Krok vakade den natten hos sin hustru.
Han låg på knä vid bädden och rörde sig icke.
Hostanfallen kommo tätt men blevo allt svagare.
Sjuksköterskan och doktor Roth alternerade i vården.
Klockan två satte sig fru Marie upp i sängen.
Då hon såg doktorn framför sig, sade hon:
Nu skall ni gå.
Hon böjde sig fram och tog mannens huvud
mellan sina händer.
Du får inte tro, att jag någonsin missaktat dig,
sade hon. Jag har alltid trott dig om stort. Men
jag ville skona dig från det dagliga släpet. Därför
fick Lagerström sköta affärerna. Det skall du nu
veta innan jag dör.
Julius Krok sade:
Kära lilla Marie, du är inte så sjuk, som du tror.
Tänk! Nu ser du ut som en ung flicka.
Tänk! upprepade hon. Och hon såg sig
småleende omkring som om hon hade sökt en spegel.
Men då hon mötte mörker i alla hörn vände hon
åter blicken mot mannen. Hon kände, hur det
lilla huvudet riste mellan hennes händer. Och hon
förstod att han ville säga något, som skulle
gottgöra.
Då borrade hon fingrarna in i hans hår. Det var
en smekning men den var häftig, skälvande, hård,
ty hennes kropp skakades av den första
dödsfrossan. Han försökte resa sitt huvud, men hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
