Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omöjligt. Således tvingas jag att på annat sätt söka
rädda den del av arvet, som rätteligen tillkommer
mig. Har jag icke rätt? Jo. Har jag icke rent
samvete? För visso. Vad herrarnas samveten
beträffar, så är det en sak, som Inte angår mig. Jag
kan inte reda mig utan herrarnas hjälp. Och jag
tror inte, att herrarna kan reda sig utan min. Eller
hur?
Hagelin stirrade framför sig, orörlig. Larsson
suckade bakom handen.
Ja, hur menar lektorn?
Jag menar, att vi måste ta hand om min
svärfars affärer. Han har sökt lån hos direktörn,
och direktörn har sagt nej. Det var dumt, mycket
dumt. Tror inte direktörn, att han kan skaffa sig
pengar på annat håll? I Stockholm till exempel?
När han sedan kullbytterar, kommer Blekängen i
främmande händer, Blekängen och Backarna. Och
Backarna är en god affär.
Joo, mumlade direktören. Hagelin stirrade ut i
vårkvällen.
Aposteln kramade ihop en kriabok och
demonstrerade med denna stav.
Herrarna vet likaväl som jag, att bolaget går
ikull, och sannolikt följer svärfar efter. Är det då
inte i herrarnas intresse att kunna bestämma rätta
tidpunkten för kullerbyttan? Kommer de väl över
det värsta föret, så vet man aldrig, hur det går.
Och dessutom blir staden förr eller senare tvungen
att köpa Blekängen, åtminstone en del. Nå, svärfar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
