Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
borgmästaren i spetsen, eller rörde sig sävligt fram och
tillbaka kring den mäktiga, sakta framglidande
klippan, häradshövding Björner.
Ute på öster på Stenbrogatan vällde gräset fram
ur makadamen. Barnen lövade till midsommar, och
i de öppna fönstren blommade geranier, pelargoner,
Kristi bloddroppar.
I Stenbrogatan fyra satt liten Elsa och
sömmade. Och rummet där hon satt, Gustens fula rum,
var vitt av linne och bomull. Och själv var hon
skär och glad.
Gamla fru Sörman tassade omkring och
småskrattade fjolligt i alla hörn. Hon hade upphört
att vänta på Brudgummen. Men lika brått hade hon
ändå. För nu skulle hon ut och resa. Och alla
gamla saker måste letas fram och putsas upp och
packas ned för den långa resan. Men vart kosan
skulle ställas, det visste icke fru Sörman. Eller
behöll hemligheten för sig själv.
Är det flickan, som önskas? sade hon och neg.
Är du riktigt glad nu? frågade Abraham. Och
Elsa svarade ja utan förbehåll. Men mitt i leken
kunde det hända, att hon stelnade till och sköt
honom ifrån sig.
Du vet inte, vad jag lider för din skull.
Lider?
Ja - därför att du inte vill komma till honom -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
