Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Blekängen låg blåsvart i natt och höstdimma.
Lyktorna lyste som topaser mot svart sammet.
Zionsborg, ensam på slätten, låg dold, mörk,
stilla som ett rovdjur på lur. Lågan i Tre
Remmares lykta fladdrade, slocknade, flammade upp.
Lyktglaset var spräckt, krogens fönster krossade.
Den vilde Enok Ebenezar hade gått fram som en
storm över krogen. Och rucklet fick förfalla,
Blekängens äldsta byggnad. Inom loppet av en månad
skulle Gula Rosen lämna sitt näste och sin näring.
Gusten Sörman och Abraham Krok väntade
framför Zionsborgs trappa. Enok Ebenezar drev som
en jakthund på Blekängens gator, passade
villebrådet för att i tid varsko.
Zionisterna hade äntligen gått till anfall mot
projektet Backarna. Uppträdet mellan Abraham och
Elsa hade varit en signal och en förevändning och
en predikotext. Profeten hade talat.
Av de trettiosju arbetare, som byggde på
Backarna, hade femton nedlagt arbetet och sålt
sina aktier, okänt till vem. Leverantörerna
vägrade kredit och fordrade betalning för vad som
redan var levererat. Bolaget skulle bliva tvunget
att inlösa sina växlar under loppet av de första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>