Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet. Negern Longfellow ger lektion i modern psykologi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Negern slog sig ned bredvid honom och bolmade
makligt och smakligt på en stor svart cigarr.
Han sa: Kanske kommer ni hit ofta, master Borck,
kanske kommer ni aldrig mer. Vem vet? I alla
händelser skadar det inte att ni får en smula hum
om min salig far. Han var en märklig man och
skolmästare i Florida. Han kunde mer vers
utantill än någon annan jag träffat. Och bara fina
saker, förstår ni, inga frälsningsvisor eller
varietétrallar. Mor brukade säga att han levde för poesien
och att han också mycket riktigt dog av den. Jag
vet för resten inte, vad hon menade med det?
Inte jag heller, bedyrade Benbé. Men nu tala
vi inte om er far utan om er husbonde.
Jag talade om min far, avbröt negern. Han var
mycket frikostig mot oss barn, fast vi var elva
stycken. Ingen mannamån, förstår ni, alla skulle
ha lika. Särskilt var gubben frikostig på fina namn,
de allra finaste på sitt område. Namn adlar, sir.
Och de är billiga i inköp. Mig kristnade han
till Edgar Allan Fennimore Longfellow Harriet
Bret Hart Whitman Irving. Det är att välja på,
master Borck. Och bara hundraprocentare, de
största som finns. Bröderna fick nöja sig med
Homer, Dante och annat mera dagoaktigt. Jag
gillar mina namn undantagandes Harriet. Jag vet
nog att fruntimret var gudaktigt och rättskaffens
alldeles som jag men där stoppar likheten. I
vardagslag kallar jag mig Longfellow. Det passar
bättre till min figur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
