Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet. Kung Clown och hans dansös.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Snygg pojke, din släkting, fnös flickan.
Inte sant? En smula skojare si så där.
Emellertid, jag sökte upp honom, jag låtsades ingenting
om falsariet, jag köpte ringen för en rätt stor
summa. Jag gick. Hör på. Är nu pojken en vanlig
och obotlig skojare, försvinner han med pengarna.
Är han det inte, kommer han till mig och
förklarar det hela som ett dumt pojkstreck utfört i
avsikt att väcka min uppmärksamhet, vari han
också lyckats. I så fall vet jag två saker om
honom: dels att han har anlag eller åtminstone
smak för knipsluga metoder, dels att han är
åtminstone relativt ärlig. Lägg därtill att han är
min släkting och att han kan vänta hjälp av mig
– och jag har precis den person, som jag
behöver –
Behöver? upprepade Siv med harm. Behöver
till vad? Till den där fruntimmershistorien du
talade om –
Hon spärrade upp sina ögon på ett alldeles
övernaturligt sätt. Tracbac skakade på huvudet och sa:
Du är utmärkt. Jag önskar att jag kunde hålla
av dig. Men det kan jag inte; jag måste skaffa mig
ett annat fruntimmer. Hör nu på. Jag har ingen,
jag håller av, varken kvinna eller hund eller katt
eller häst eller apa eller något vad mig tillhörer.
Alltsamman är mig likgiltigt. Icke förty vill man
att jag skall uppträda. Varför? Är jag road av
applåder eller visslingar? Varken det ena eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
