Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet. Konsten att sälja känslor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pur häpnad tappar madame la France korgen och
ur densamma hoppar en liten gracil men
utomordentligt ilsken och modig hund som genast
ursinnigt angriper preussaren. Kungen gripes av
panik, klättrar åter upp och ned bland sina
jättekarlar som en liten skrämd apa i en urskog,
hunden hack i häl.
Valet av Fredrik den store som typ för
preussaren kan tyckas egendomlig men berodde
närmast därpå att clownen med sina stora kupiga
blå ögon, sitt smala ansikte, sin gängliga gestalt
med lätthet kunde anlägga en förträfflig mask.
Dessutom verkade det löjligt att se de jättelika
gardisterna värnlöst underkastade den lille
mannens elakheter. Varken författaren eller den
förrymde skolynglingen Jonathan Borck tycks ha haft
en aning om kungens förkärlek för hundar och
publiken var naturligtvis än okunnigare. Tracbac
som visste om världskriget ungefär lika mycket
som en blind och dövstum om ett vulkanutbrott –
en allmän, obegriplig skakning och bävan – hade
inte den ringaste hum att syndikatet sålt honom
till krigspropaganda. Då han i publikens jubelvrål
gång på gång förnam ordet boche, frågade han
slutligen Rush, vad det ordet månde betyda.
Sekreteraren svarade: Boche är franska benämningen
på en stackare som hetsas av ett koppel arga
hundar. I sketchen har kopplet ersatts av en enda
liten knäracka och det är det, som gör det hela så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
