Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet. Konsten att sälja känslor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förefaller att vara en präktig människa inte sant? Jo
visst är han det. Jag har bara träffat honom en
gång. Men han ingav mig – vad ska jag säga –
vördnad? Nej, det är inte rätta ordet. Hur ska jag
kunna känna vördnad för en person som jag bara
sett en gång. Låt mig se – jag kände – jo nu
vet jag precis, vad jag kände inför honom. Jag
skämdes helt enkelt. Han föreföll mig att vara
så ofantligt mycket bättre karl än jag. Å kolossalt
mycket bättre. Nu minns jag det. Men varför i
herrans namn berättar du ingenting pojke?
Ber att få referera till mitt föregående ärade
uttalande, sa Benbé. Jag kan inte tala, när ni
pratar.
Tracbac rynkade pannan och utbrast:
Nåja, så ge mig då tid pojke! Varför skall
allting avgöras på minuten? Jag har en chans
att bli lycklig – nå – nå – vad pratar jag för
stora ord? – lycklig – låt oss säga glad,
belåten, förhoppningsfull med mera sådant. Men
jag har bara en chans, en på tusen. Så låt mig
då vara lite glad, låt mig tumma på min
lottsedel en stund innan jag jämför den med
dragningslistan. Men nu ska jag hålla mun. Absolut
tvärsäkert. Alltså du var på Sanna och din moster,
fru Längsäll, gav dig ett paket till mig. Den lilla
handsken –
Jonathan Borck, avbröt Benbé med ökad
värdighet – han hade nämligen på känn att hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
