Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet. En karl och två oxar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
faller det sig helt naturligt att skydda den svage
och sjuke. Detta kanske enda väsentliga
moraliska drag som skiljer människa från djur, har
många gånger klandrats och utmålats som ett
farligt tecken av svaghet. Ingenting kan vara
oriktigare än detta påstående vare sig det gäller
teori eller praktik. Då den sunde och starke tjänar
den sjuke och svage, tjänar han i själva verket
sin egen sundhet, ärar den, stärker den. Det finns
många sorters mod, de flesta helt säkert
prisvärda, men ädelmodet är dock och förblir en
av mänsklighetens vackraste klenoder, en
hälsobevarande och lyckobringande ädelsten.
Fader Längsälls teori beträffande orsaken till
Benjamins återkomst och hans ärende på Sanna
behölls far och mor emellan och diskuterades icke
ens på tu man hand. Inte heller de båda systrarna
avhandlade den mystiska punkten om ett
»avgörande» förrän Sanna på morgonen samma dag
Benbé väntades, gjorde en häpnadsväckande
bekännelse. Hon satt framför spegeln och krusade
sitt korta askgrå hår, betraktande sitt blekiga,
finniga ansikte med en viss naiv tillfredsställelse.
Hon tyckte att hon var vacker. Plötsligt sa hon:
Jag vet precis, varför Benjamin kommer. Han
vill träffa mamma. Ingenting annat än det -
Caroline rodnade. Det är möjligt att hon i
sitt stilla sinne hyste andra fantasier beträffande
kusinens besök och »avgörandet». Emellertid sa
hon en smula trumpet:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
