Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet. Ur en clowns katkes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ganska egendomligt intryck att i detta enorma rum
från golv till tak fyllt av tusentals människor se
denne lille spenslige man ensam trotsa dem alla.
Låt vara att det sker på lek och att ingen verklig
fara hotar men uttrycken för denna tusenhövdade
massas misshag bör dock kännas som ett
fruktansvärt moraliskt tryck. Nå, för närvarande råder ju
idel jubel. Man börjar kasta massvis med blommor
som väl eljes borde ha sparats till finalen. Jac
själv ser i högsta grad vresig ut - om det är
spel eller han misstycker det långvariga avbrottet
törs jag inte säga. Han skallrar gång på gång
utan att ens kunna dämpa jublet, som tvärtom blott
stegras. Jag skulle inte vilja råda herr
polispresidenten att avbryta den här föreställningen. Nå, nu
äntligen stiger Jac upp för att buga - nej - nej
- vänta lite - han haltar bort till vänstra
logeraden - nu står han med armarna korslagda och
pannan stödd mot barriären - det är alldeles
under Siva Yalas loge - hon böjer sig ned och
stryker honom över hjässan - han - han - man
kunde tro att han gråter - det ser så ut på
skuldrorna - men - det hör kanske till pjäsen
när allt kommer omkring - Jac är ju så
oberäknelig - Jo visst gråter han - Siva talar ivrigt
med doktor O’Henny men han bara rycker på
axlarna och sitter där lugnt med armarna i kors -
publiken är tydligen konsternerad - somliga
förskräckta - guvernörskan har lämnat sin loge -
den unga flickan som var så exalterad förra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>