Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adertonde kapitlet. När fyrverkeriet slocknar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nog både för detta livet och det tillkommande. —
Nå, då kan jag inte hjälpa dig, Denny, smålog
clownen. Utmärkt, alldeles utmärkt.
Dessa skiftande tilldragelser i Amerika skildrades
givetvis för pappa och mamma Längsäll. Båda
flickorna skrevo flitigt. Den hurtiga och
kvickögda Caroline hade oändligt mycket att berätta
om häpnadsväckande ting och händelser — minst
förtalde hon om Tracbac. Sanna desto mer. Med
den avtrubbning av känslan för det passande, det
lämpliga och anständiga, som utmärker vissa
nervsjuka lyckades den stackars flickan mot vett och
vilja grundligt pina sin mor. I breven som voro
riktade till »allra käraste pappa och mamma» kunde
man på varannan rad bland extatiska utgjutelser
läsa orden »min älskade far», »min store far» och
så vidare. Kanske trodde hon sig utreda en
outredlig härva eller rättvist ge var och en sitt då
hon konsekvent kallade Längsäll »min älskade
pappa» och Tracbac »min store far»? Lillemor
log sitt leende, vars bitterhet nästan gränsade till
cynism; hon tänkte: Rätt så, rätt så — låt oss
tömma bägaren till botten. I små klunkar. Så
känner vi bättre smaken.
Under det att Längsällarna fingo rikliga
underrättelser om de både flickornas öden och äventyr,
voro deras egna rapporter från Sanna föga
innehållsrika. Stort var inte att berätta och det största
fick inte berättas. Redan några veckor före
ungdomarnas avfärd hade läkaren meddelat de båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
