Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
okända och icke minst kring det, som de vuxna
dölja eller antages dölja. Fadern omgavs med
fantasiens andakt. Den årligen återkommande
»fars-veckan», med dess nästan ceremoniösa
upprepningar av vissa samtal, vissa handlingar blev till
en religiös fest. Till exempel:
»Fars vecka» slutade med en söndag. Nu vet
man ju, att en enkel krigare gärna läser eller hör
läsas ett gudsord pä vilodagen. Kaptenen medförde
alltså en bibel och en postilla. (I rättvisans namn
må påpekas att redan strebern, spelaren och dandyn
J. A. C. haft en viss religiös läggning.) Han läste
på minuten en timme ur bibeln och postillan samt
anställde därpå en kort, enkel betraktelse, som till
text vanligen hade lövhyddohögtiden. Därpå åt man
kvällsvard gemensamt. När nu gossen »läst från
bordet», uppstod några minuters tystnad, som ej fick
störas av minsta ljud. Kaptenen satt med slutna ögon
och knäppta händer, antagligen fortsättande bönen.
Slog så upp ögonen, fattade moderns hand och
sonens, tryckte dem varmt och yttrade: Tack min
hjärtans vän, för att du hyst en ensam vandrare i
ditt kära hem. Tack min gosse för all den glädje
du gjort din gamle far. Ja, mina vänner! - Vår
lövhyddohögtid är till ända gången.
Det klang likaså högtidligt som besynnerligt.
Ensam vandrare? Pysens tankar snuddade vid
den Evige Skomakaren, Sankte Per och Vår Herre,
Flygande Holländaren och andra mystiska vandrare.
10. - Bergman, Jonas och Helen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
