Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
- >imponerat». Hur som helst, den lille prästen
hade uppstått från de döda, och besegrade sin
rival kaptenen, i det enda hjärta, som tillhörde
honom.
Och vad tänkte Jonas om fadern efter
bekännelsen ? Han tänkte efter bekännelsen inte särdeles
mycket utan tvärtom särdeles litet på fadern. Man
må tillgiva honom att han tröttnat! Den fantastiska
epoken var förbi, i verkligheten passade inte
spöket. Kanske hade gossen när allt kommer
omkring haft en smula på känn, att denna till det
yttre utspökade och i det inre egendomligt tomma
människa, inte var så värst mycket värd? Kanske
att just därför hans barnsliga fantasi i ovisshet och
ängslan gjort sig så mycken möda.
Och modern ? Vad tänkte han om modern ?
Det fanns inom denna lilla på-tu-man-handfamilj,
liksom inom så många andra större och mindre
familjer, en hel del små ceremonier till dagligt
bruk. En av dem förknippades med
gå-och-lägg-ningen. Den bestod i all sin enkelhet av tvenne
tempo. Det första: Jonas går, innan han ännu
knäppt upp en knapp, bort till modern, lägger
armen kring hennes hals och viskar i örat: Tack,
snälla mamma för i dag! Därefter trycker han
en ofta smällande kyss bakom hennes öra. Andra
tempot: Jonas ropar: Nu ligger jag och har redan
läst! - Modern kommer in, stoppar om, kysser
honom på panna eller mun - hur som det faller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
