Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
Emellertid får man inte tro att hon gillade
förlovningen. Hon fann den helt enkelt ohygglig.
Då hon sa till sin man. Tag saken med ro,
den är i varje fall ej irreparabel - var hon inte
fullt uppriktig. I sitt bävande hjärta bar hon just
på den misstanken, att någonting »irreparabelt»
låg bakom denna besynnerliga förlovning, som
kungjorts av Eddie och förtegats av Helen själv.
Den katastrofala periodens heta, röda tankar hos
dottern gingo igen hos modern som svarta
misstankar. För Bourmaister däremot voro de
fullständigt främmande. I detta hänseende är modern
vanligen mera misstänksam i sin kvalda själ än fadern.
Orsaken är inte svår att gissa men oartig att
uttala.
Det gamla patriarkatet har sett sina bästa dagar.
Nutida föräldrar nedlägga nämligen snart sitt
ansvar. En del därav övertar samhället, men det
mesta kommer att vila på jämförelsevis unga
skuldror. I lyckligaste fall blir fadern sonens kamrat,
följer honom en bit till vägs och låter honom dela
sin vägkost av erfarenhet och klokhet. Tyvärr äro
de lyckligaste fallen aldrig de flesta. I de sämsta
fallen åter upprätthålles ett skenpatriarkat. Man
uppför en tragikomedi kallad »Hemmet». Barnen
spela med, ibland av praktiska skäl, ibland av
sentimentala, men både i det ena och det andra
fallet ha de svårt att hålla tillbaka gäspningarna
och det halvt försmädliga, halvt medlidsamma löjet.
Patriarkatet finns ej mer. Man vet knappt om man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
