Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
De båda stora länstolarna famnade sina svällande
kuddar lika tryggt som någonsin förr. Denna
omgivningens, de kära gamla tingens fullständiga
likgiltighet för våra lidanden kan i upprörda
stunder verka kusligt och smärtsamt. Man har pysslat
så mycket och så ömt med dem, att deras
känslolöshet stöter. Kanske är det orsaken till att vissa
personer stundom låter sina känslor gå ut över
möblerna.
Precis som vanligt stängde husan dörrarna till
salen. Bankiren började, sägande:
Du får kanske ändå medgiva, Cecilia, att din
dotter är en ganska egendomlig flicka?
»Ändå» och »din» betydde: Fast du naturligtvis
gillar hennes verkligt Loewenska uppförande! -
Fru Cecilia svarade:
Det ser egendomligt ut. Men jag yttrar mig inte
i saken, förrän jag fått full klarhet. Jag väntar,
tills jag talat med Helen. Det borde du också
göra.
Högst förnuftiga ord, utan tvivel. Olyckligtvis
hade bankiren för ögonblicket mycket liten aptit
på förnuft. Ingen verkligen uppretad man har den
ringaste lust att vara förnuftig, om han har någon
rimlig möjlighet att vara oförnuftig. Därav den
sokratiska upplysningsmoralens karga lott i en
snöd värld! Bankiren hade härliga möjligheter att
vara oförnuftig. Bredvid honom satt en kvinna,
som han kunde plåga hur mycket som helst,
eftersom hon varken kunde försvara sig eller rymma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
