Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
Be - be Jase - be Jase - min dotter - be
Jase -
Han stirrade ut i den tomma, oförnuftiga rymden.
Men den tomma rymden är inte så alldeles
tom. Bäst han stirrade ut i den, upptäckte han
en flicka, som hette Helen. Hennes blick var sänkt
och hon smålog. Hon log, som om hon just gått
på en äng och plockat blommor. Den långa
släktprocessen av anno 62, som här skulle avgöras,
hade synbarligen ingen större betydelse för henne.
Hon tänkte på annat. Bankiren fascinerades av
hennes leende, som inte tycktes ha något med det
förflutna att skaffa - blott med framtiden. Han
nalkades långsamt den leende flickan och strök henne
med baksidan av handen över kinden. Därpå vände
han sig lika långsamt mot Jonas och yttrade:
Nåväl, min käre Jonas, det blir svårt för mig.
Men vi människor ha fått till uppgift att
övervinna oss själva. Det är åtminstone min åsikt.
Och vid min ålder bör man ha hunnit ett stycke
på väg. Men jag vill säga min unge vän, att läxan
inte är lätt. Du gjorde kanske klokt, om du själv
började stava på den - i tid.
Han gjorde den åtbörd, varmed bankir F. S. B.
Bourmaister vid otaliga stämmor av vikt och
sammankomster av betydelse bekräftat sin slutgiltiga
mening - hållande vänstra handen knuten på
ryggen, slog han ut med den högra och bugade sig.
Han sa: Jag samtycker.
Jase hade segrat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
