Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En gammal bergsman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
man har att hålla sig till och rätta sig efter!
För en opoetisk själ som den gode Jonas var
Mikael helt simpelt en i flera hänseenden begåvad
pojke, som dåligt sällskap och njutningslystnad
fördärvat: ett barn, vars goda ansatser aldrig
utvecklats därför att barnet »lekt bort sig».
Rikedom och miljö gjorde honom till en sjuklig
storstadstyp. Hade »skogvaktarpojken» verkligen varit
skogvaktarpojke skulle troligen hans
njutningslystnad och trotsiga lättsinne gjort honom till en
rallarepojke, som med en tös under vardera armen,
brännvinspluntan i fickan, slidkniven dinglande på
höften vankade mellan lekar och logar, lagom
arbete och lömska fiender knäsvag slutligen och
nedstucken kanske vid en dansbana eller krog.
Annorlunda tedde han sig för den poetiska
Cecilia, Prosa-Jonas’ dotter. För henne blev ett
rånmord någonting liknande en död på ärans fält.
Visserligen var detta ärans fält ingenting annat
än ett tvetydigt näste, men i flickans fantasi blev
det en valplats där onda och goda makter
kämpade om herraväldet över en stor, en lysande men
trotsig och olycklig människosjäl. Infattad i en ram
av gnistrande (falska) juveler, en duchesse de
Mont-soussonge, en marquesa Trivulzio, en lady
Fitz-roy, blickade den dystert muntre, trotsigt lidande
unge ädlingen lättsinnigt ned på den i stoftet
krälande ormen, vidundret, »puckeln», den otrogne
tjänaren (rånmördaren). Till hans undsättning
skyndade över haven en evangelisk gestalt, en älskande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
