Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En gammal bergsman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
rien tvingar honom också till många och långa
resor. Han är ofta i Paris.
Ännu oftare i Hamburg.
Nej, inte »har» hon Jonas på samma sätt som
förr. Men det är ju världens gång. Vänner och
väninnor har hon just inte heller. Janne
Fagerlind, papuanen på Aspafors är alltjämt hennes
trogne riddare, men de träffas sällan. Vidare?
Girefanten! Han är ett mycket nyttigt husdjur, fru
Helens betrodde ombudsman likaväl som firmans.
Men vän kan man inte precis kalla honom. Snarare
då Möbius. Han är hennes ende bundsförvant
gentemot de monumentala och morrande gummorna.
Tack vare hans maktspråk får hon stundom nåden
att bestämma ett och annat rörande sitt eget kött
och blod i dess yngsta gestaltning. Dessutom är
han oumbärlig och ovärderlig för de oräkneliga
rådplägningarna rörande Pils hälsa. För resten även
rörande Jonas’.
Ty naturligtvis är han överansträngd. Det
förklarar till en del hans trumpna retlighet, som eljest
vore tämligen svårsmält. Han irriteras av hennes
välgörenhet. Han säger: Du utvecklar dig regelrätt
till en blommande välgörenhetsmoster - såna tål
jag inte. Var och en sin smak! Men lille Jonas
begår en fatal inkonsekvens. Läckra riskan är det
praktfullaste blomstret bland blommande
välgörenhet och henne beundrar han kolossalt! Man kan
invända: hon gör inte över med Jonas’ pengar.
Men det gör inte heller Helen! Hon tar av sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
