Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den där sekunden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
tänkte dess förskräckta mor och sprang upp från
stubben för att ingripa. Den flegmatiske doktorn
sa emellertid helt fredligt: Tänk då, när man är
båda delarna, lilla fröken. - Jag måste ge Cissi
rätt, inföll fru Barbara, ett sanatorium skulle
förstöra platsen. Däremot kunde man tänka sig en
mindre, anspråkslös byggnad, till exempel ett
ålderdomshem. Det vore något för Helen att tänka på,
så skulle svärfars donationer äntligen komma till
gagn. Fru Helen hann icke besvara vänligheten
förrän hennes svärmor, fru Kerrman d. ä., med
knarrande röst uppstämde: Si det var vackert tänkt!
De gamle stackarna ha det inte rart nog ändå utan
de ska släpas upp i det blåshålet och kyla döden
på sig med samma. - Jag trodde mig äga någon
erfarenhet i fattigvårdsfrågor, invände djupt sårad
Läckra riskan. - Ja men jag har erfarenhet i
gum-och-gubbfrågor morrade farmor, plötsligt och
oväntat assisterad av städslade barnjungfrun Mätta,
som yttrade hätskt: När en ser somt och hör somt
får en lust att säga tvi, fast det är obildat!
Frasen, dunkel och likväl otvetydig, riktades
verkligen mot fru Barbara, som dock ej hann giva
vederbörligt svar, då Annika ställde sig framför
henne, bredbent, händerna på ryggen, trubbnosen
i vädret, bjäbbade: Lilla moster ska bygga en liten
stuga åt små fattiga blindfödda barn som kan
ramla utför stupet sen de njutit av den härliga
utsikten! - Annika! skrek förtvivlad fru Helen,
men Maxi sa: Ouppfostrade barn säga ofta san-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
