Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Söder 7777.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
förblev i mörkret till sin död. Ni är själv
omkring de fyrtio, inte sant? Jag känner till er familj,
jag är själv Aspaforspojke, en ringa odalmans son.
Men jag har varit ute i världen, jag har sett
länder och städer, jag har varit missionär i de
svartas rike. Jag har fått polityr, som man säger.
Den enkle torparsonen synes ej mer, men här, fru
Kerrman, sitter alltjämt hans enfaldiga, uppriktiga
hjärta. Därför kan jag tala till mina bröder och
systrar. De skänka mig sitt förtroende, de ha valt
in mig i fädernebygdens landsting. Regeringen har
värdigats anförtro mig en post i
fattigvårdskommittén. Jag har verkat mycket bland de fattiga.
Nu tänker ni: mannen berömmer sig själv - det
luktar illa. Men mannen berömmer icke sig själv.
Lika gärna kunde han berömma sig av ett
praktfullt skägg. Allt är en gåva av den Evige och hans
skönaste gåva är godheten. Er har den givits i
högsta potens. Den gode är i vissa stycken att
förlikna vid den girige. Den girige utövar
sparsamhetens svåra konst, som vi andra lära med
svett och möda, och under det att han njuter av
det bästa han vet - att gnida - samlar han en
nätt liten förmögenhet. Den gode njuter i än högre
grad av att öva barmhärtighet och vinner
samtidigt kärlek och aktning. Lägg tusen kronor i
denna öppna hand -
Nej se det gör jag då visst inte! avbröt fru
Helen harmset och förskräckt. Predikanten
skrattade, han sa: Ni kunde tryggt lägga dit både tusen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
