Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjältsjukan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
förstå att jag vilket ögonblick som helst kan lägga
dit motsvarande aktier eller kontanter.
Domaren fortsatte:
Det är bedrövligt iakttaga, hur nära ert
resonemang överensstämmer med Ahlmarcks. Var
övertygad om att förskingraren resonerade just så:
jag kan lägga dit! Två omständigheter tyckes skilja
era handlingar. Den ena är av praktisk art: Ni kan
med säkerhet »lägga dit». Den andra är moralisk
- era förskingringar ha haft skilda motiv.
Ahlmarcks är enkelt nog. Han är en viljeslapp gammal
vällusting som stjäl för att kunna tillfredsställa
bukens krav och andra lustar. Ert motiv var att
rädda en medmänniska. Var det inte det? Hon
mumlade: Jo. Han lyfte långsamt sin knutna hand
och slog den sakta i domarstolens armstöd. Han
fortsatte:
Nej, min bästa fru! Ert motiv var att rädda er
själv från ett obehag. Ni kunde inte se den där
människan, som umgåtts i ert hus, behandlad som
förbrytare. Ni gjorde inte något försök att ta
hand om honom, att reda upp saken, att påtaga
er all den möda som jag - fattigprästen -
dagligen påtager mig. Ni gav honom aktierna. Vad
sa ni sen åt förbrytaren?
Den anklagade mumlade: Jag sa gå!
Se där! triumferade domaren. Ni sa gå! Gör vad
ni vill men pina inte min ömtåliga själ! Förstör
inte min behagliga afton. Vad skulle ni ha gjort
i kväll? Skulle ni ha gått på teatern? Den an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
