- Project Runeberg -  Hjalmar Bergman. Skrifter / 23. Marionettspel /
174

(1926-1931) Author: Hjalmar Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

174

Nej - vänta - låt mig först säga vad jag vet
och vad jag grubblat över hela långa natten. Det
är rätt mycket -

I går afton stod jag i mitt fönster. Då såg jag
en skugga glida fram till er dörr.
Vera rycker till.

BRUDGUMMEN

lugnt.

Endast en skugga. Månen lyste på dörrens rutor
och jag såg en vit arm sträckas ut genom den
öppnade dörren. Så försvann skuggan.

VERA

häftigt men dämpat.
Och ändå vill ni - vågar ni -
Kastar buketten.

Brudgummen tar stillsamt upp den och lägger den på
spegelbordet.

BRUDGUMMEN

svagt leende.

Kära barn - var lugn. Har ni inte större skäl
än jag - att vara lugn? Vad har jag sett? En
skugga. Vad är en skugga? Ett mörker, som tar
gestalt, löser sig ur natten, glider genom ljuset
för att åter svinna formlös i mörker. Lämnar den
spår? Nej. Fanns den? Kanske. Finns den? Nej.

VERA
sakta.
Jag förstår er inte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:16:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjbskr/mario/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free