- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Första delen. Från Napoleon I:s fall till Carl Johans död, 1815-1844 /
70

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70

Det var, snart sagdt, min både första och sista
landtmanna-period. Mycket är väl sedan dess annorlunda, äfven på
landt-bygden, äfven på den landtbygd, dit det öronslitande gnället af
jernvägslokomotivets säkerhetsventil ännu icke når. Förr
samlades bygdens gossar och tärnor en söndagsqväll till lustig dans
på herrskapsgårdens loge vid någon bonddrängs eller
»spele-kajsas» fiol: —/ nu ser man dem vid sammg, tid på närmsta
jern-vägsstations »pärrång» helt säfligt lyssna till en ung halfherres
snällt trakterade »akårdiånn».

Husets herre var sällan hemma, utaij qvarhölls af sitt
höga embete större delen af året på annan ort. Hvardagslifvet
i familjen fann sin egentliga föreningspunkt vid thebordet i
förmaket om aftnarne; begge långväggarne å ömse sidor om
fenstret upptogos af hvar sin soffa. Uti den ena satte sig,
städse på en och samma plats, gamla-frun, familjfadrens
moder, en något döf hedersgumma, af utländsk börd och som sett
i alla sina dagar den gamla tidens solida lyx omkring sig, och
sjuttonhundratalets franska artighet i societetslifvet. Hon var
afmätt och allvarlig i sin hållning och fordrade att bemötas
med den uppmärksamhet, som hennes år, ställning och alla
vanor kräfde, höll efter barnbarnen om de felade mot goda tonen,
men var mycket god och gifmild både emot dem och emot
andra. På det lilla bord, som hvarje afton af hennes
kammarjungfru bars upp ifrån hennes särskilda våning, funnos hennes
korg, hennes handljusstake och hennes strumpstickor. Vid
hennes sida i soffan satt ofta, men icke alltid, husfrun, den
gamlas svärdotter, en smärt och glad och liflig, ännu ej 40-årig
dame, uppfödd i ett brillant, rikt och lekande hus, fjesad såsom
en sällsynt skönhet och gift redan vid sjutton år, samt sedan
moder till en ovanligt talrik barnaskara. , På en stol invid
gamla fruns bord satt informatorn och föreläste, så snart theet
serverats, ur den tidens romanlitteratur, t. ex. Vännerna,
Kusinerna, Grannarne, samt ur L. J. Hjertas allraförsta årgångar af
det bekanta läsebibliotheket, såsom Marryats »Jacob Ärlig»
m. fl. Uti den andra soffan suto husets äldsta döttrar vid ett
rundt arbetsbord och hos dem en eller annan deras ungdomsvän,
som kommit på längre besök. En och annan stol kring väg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/1/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free