Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
man insåge, hurusom »både Coalitionens och Nationens män,
hänförde af sina passioner, infor hela nationen yppat att den
opposition, för hvilken de vid riksdagen stått i spetsen och den de
fört till alla möjliga ytterligheter, icke varit eller äi annat än
en hatfull opposition emot konungen personligen. Det är ifrån
Waxholms-skrifterna, från de ryktbara »Bidragen» och ifrån skrif-,
ten »Revolution och Republik», som denna opposition hemtat
andan och riktningen. Utaf Crusenstolpe och Lindeberg har hela
denna opposition visat sig vara underkufvad, ifrån anförarne,
Anckarsvärd, Wærn och Petré, ända ned till deras obetydligaste
voteringsredskap.»
Den 1 Juni inträffade vid förstärkta Statsutskottets
sammanträde — hvilket derigenom blef märkvärdigare än något
förutgånget sådant alltsedan 1809’— att nationens män öppet
beträdde revolutionens bana genom att ställa sig utom
Grundlagen, sålunda att tretton ledamöter af Bondeståndet och två af
Borgarståndet vägrade att votera, så att ingen votering kunde
försiggå. Det var den s. k. Sahlströmska historien vid denna
riksdag. Bondeståndet invalde då alla sina öfriga ledamöter till
suppleanter för att, i ordning efter matrikeln, verkställa
voteringarne i händelse af behof; och den 2 Juni,kunde utskottet
obehindradt votera.
Den sista riksdagsstriden 1840—1841 — ett Scandalon
magnum — rörde sig likaledes omkring förstärkta Statsutskottet
och blef så häftig, att vid riksdagens slut två stånd stodo emot
två, såsom fiendtliga härar. Frågan angick dels handels- och
sjöfarts-fonden, dels indirekta bevillningen ingående till
Riksgälds» (i stället för till Stats-) kontoret. Borgare och bönder
ansågo fonden vara bevillningsmedel, emedan, såsom Petré yttrat
sig, den är »grundad på tullen»; adel och prester sade att den
icke vore af bevillnings-natur, åberopande dess uppkomst,
ändamål och af föregående riksdagar erkända nafur. Den utginge
väl efter tullen såsom norm, men vore icke en del af tullen
och således icke bevillning. Borgare och bönder ville ock hafva
tull-, accis-., post- och bränvinsmedel till Riksgäldskontoret,
emedan enligt 69 § R. F. den angick hvad till Riksgäldskontorets
inkomster och utgifter hörer, hvarföre derom borde voteras i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
