- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Första delen. Från Napoleon I:s fall till Carl Johans död, 1815-1844 /
106

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106

afbrott och utan synbar afuiattning. Dock gick han direkte efter
sitt anförandes slut genast ned till schweitzeriet uti rikets
ständers hus och tömde ensam en half butelj punsch. När han
talade, lefde han, rördes och hade så uteslutande sin varelse i
talet, att han icke gaf akt på någonting utanom sig. Vid det
omnämnda tillfället slog den alltid skalkaktige Esaias Tegnér
täta cirklar omkring honom, för att distrahera och tvinga att
sluta. Men talaren visste allsingenting om någon Tegnér, hvars
försök alltid totalt misslyckades. Allestädes talade han; inne
och ute, på torg och gator; skedde det icke öfverljudt så skedde
det ljudlöst; hvar man såg honom, grimaserade ansigtsmusklerna
och arbetade läpparne, liksom om han talat oupphörligt; och
sannolikt hafva dessa läppar aldrig förr än i bleka döden stått
stilla. Gesterna med händer och armar fortforo med lika
outtröttad fart, utan återvändo. Vän af bordets nöjen, med trefnad,
skratt och kasernmustiga interjectioner, var han en alltid färdig
sällskapsbroder, utan att bruka taga öl för ärende; hvilket
stundom hände sublimare episcopaler än han.

Det var vid samma riksdag, frågan om kabinettskassans
skuld agiterades. En af de yppersta bland Presteståndets
medlemmar, Christian Stenhammar, gjorde sig särskildt mycken
möda att utreda sanna förhållandet, hvartill han ock såsom
ledamot af Statsutskottet fick speciel anledning. Utskottets majoritet
hade hos utrikes ministern begärt upplysningar i ämitet, men
denna begäran var affattad i ett sådant språk, att hon måste
få afslag, hvilket ansågs just hafva varit påräknadt, för att
ytterligare få samka sorl öfver regeringen och konungen. Då
infann sig den konservative Stenhammar uti kabinettet för utrikes
brefvexlingen och genomgick der en mängd till detta ärende
hörande handlingar, i akt och mening att sedan kunna
confiden-tielt redogöra derför inom utskottet. Just i den vefvan, och
natten före frågans behandling i riksståndens plena, mötte jag
tillfälligtvis Stenhammar på Mynttorget och följde honom under
långvarig promenad fram och tillbaka på Norrbro, och dervid
gjorde han mig efterföljande redogörelse. »Ambassaden från
Sverige till Moskwa vid kejsar Nicolai kröning klandras och
hånas af personer, som äro helt och hållet främmande för allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/1/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free