- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Första delen. Från Napoleon I:s fall till Carl Johans död, 1815-1844 /
124

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124

sig tillbaka och C. verkligen gaf ut sitt »Fädernesland».
Hvarföre de tretton icke vid den tiden skulle kunnat med C. inlåta
sig, nämndes ej; men väl anfördes vid samma tillfälle den gamla
anekdoten, att när C. såsom examinatus lemnade Lunds
universitet för att afresa tül Jönköping och ingå i dervarande hofrätt,
hade professoren A. O. Lindfors sagt till honom vid afskedet:
»Farväl, käre C., och lycklig resa; om er framtid löper rakt till
rådsbordet vet jag ej, och omöjligt är det icke; men att den
löper rakt till galgen, är troligare.»

Samme Pantzerhjelm berättade, om thronföljarevalet i
Örebro 1810, att detta icke i den aidraringaste mån leddes af
republikanska sympatier, såsom en och annan under nu pågående
abdikationsmachinationer påstod, äfven i allmänt tryck, och att
blotta uppgiften, i fall den vore lämplig, om de personers namn,
som dervid voro verkliga ledare,, skulle hölja detta påstående
med en flod af löje. De hette hvarken Otto Mörner eller E.
A-Almqvist; men då som alltid nödgades ledarne begagna
verktyg och principen ohöljd duger icke alltid att framdraga, när
meningen är att få massan med sig. I afseende på tillvitelsen
emot Carl Johan att hafva svikit hvad nationens rysshat af
honom väntat, anmärkte P., att ehuru detta hat onekligen
förefunnits och förefinnes hos den ungdomligare generationen, det
dock vanligen plägar vid mognare år något modifieras, bådè
af historiskt vetande just ur svensk synpunkt och af
statsrättsläran. Grundläggaren af Sverige, sådant det i trehundra år
lefvat, lyst och tynat, sade redan att antingen måste vi
förvandla Östersjön till en svensk insjö, eller stänga oss inne mellan
våra klippor och förena oss med Norrige; det förra alternativet
var icke långt ifrån sin fullbordan då svenskheten och
krigar-lystnaden i Carl XII:s person sönderref den utsigten, både direkt
och indirekt, såsom ock en viss statsman anmärkt, att »i samma
ögonblick S:t Petersburg fick ligga qvar, var Finland
oundvikligen för Sverige förloradt». Och hvad den officiella akten af
denna förlust år 1812 vidkomme, så betygade P., såsom
ögon-och öronvittne, att både i Sverige och i Finland var ännu det
året tillståndet, så väl i administrativt som financielt hänseende,
utblottadt och chaotiskt, synnerligen i Finland; att i Götheborg,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/1/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free