Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
person», att göra »anläggningar emot regeringen», att »framkasta
vinkar om ett möjligen förestående infallande i riket af en rysk
arméstyrka», att ett sådant handlingssätt vore ett »komplett
skurkstreck», men att det icke skulle lyckas Biet att »hos
svenska folket mot dess konung väcka en misstanka af så svår
beskaffenhet». Sådana mystifikationer tillät man sig den tiden anse
vara helt lofliga polemiska finterü! och kallade sig ändock både
oberoende och ärlig! Professoren Thomas Järta afled redan 1841;
hans fader hade då redan afllyttat till Upsala, men fortfor dock
att flitigt med sin penna understödja, bladet, både genom
artiklar och genom enskilda bref till redaktörerne. Det financiella
maskineriet, vid detta första aktieförsök i tidningsverlden uti vårt
land, var hvarken rätt väl genomtänkt eller tillräckligen
fon-deradt, utan litade för mycket på tillfälliga frivilliga
sammanskott, hvilka stundom frampressades på ett föga grannlaga sätt,
stundom redovisades på ett ofullständigt, stundom nyttjades på
ett oförsvarligt till helt andra personliga ändamål, ända derhän,
att den antagne kassören, f. d. köpman och titulerad
borgmästare, stundom vägrade bladets gèrant de nödiga medlen derföre,
att han (borgmästaren) »i går» på en börsauktion icke kunnat
afhålla sig att för egen räkning inköpa obligationer för godt
pris, just med de för Biets dagliga utgifter samlade medlen!
De litteiära patronerna, sins emellan ej rätt ense i politisk och
polemisk riktning, klandrade och berömde ock ett och samma
redaktionens åtgörande.
Så skref t. ex. redan den 9 April 1841 erkebiskopen af
Wingård: »Helsa mycket Angeldorff, den mångfrestande, men
bed honom icke förlöpa sig. Hans talang är för stor att
behöfva taga till det grofva. Det vare philisteernas uteslutande
egendom»; — och den 9 September varnade han, i frågan om
försvaret af proceduren uti det bekanta tryckfrihetsåtalet emot
utgifvaren af Strauss’ bok om Jesus och Evangelierna: »Jag ser,
att Straussiska målet gör oro. Seqvestern, ehuru jag icke
föranledt den, kunde icke undvikas, om icke våra lagar skola anses
antiqverade. Om man felat i processen, förstår jag icke; vet
endast, att Tryckfrihetsförordningen, såsom illa redigerad, ger
anledning till olika tydning och möjligen misstag. Är sådant
Mina Samtida. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
