Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
förbon för den nyss insjuknade gamle konungen, framträdde
bönderna efter slutad gudstjenst till Gravander: »Ja, Gud låte
kungen få lefva: vi hafva aldrig haft så godt, som under hans
tid. Vi trodde när han kora, att eftersom han sades vara en
så stor krigshjelte, det skulle bli bara krig och ofred; men det
blef alldeles tvertom, och derföre be vi Gud välsigna honom och
att han måtte få lefva länge än»; och då prosten anmärkte, att
huru gerna än alla instämde i denna önskan, finge man dock
knappt hoppas att vid så hög ålder en så våldsam sjukdom
skulle kunna öfvervinnas, men att det vore, i händelse han
ginge hädan, en tröst att veta att kronprinsen vore en honom
så värdig efterföljare, svarade bönderne: »Ja, vi tro visst
honom om allt godt också, men se den gamle, honom känna vi.»
Den nye konungen sjelf yttrade, i sin kungörelse den 8
Mars om sin afsomnade faders död: »från den ärofulla bana,
hvarå han, såsom konung, i mer än ett fjerdedels århundrade
med oförminskad kraft värnat eder frihet och edra rättigheter,
samt outtröttligen vakat för landets väl, har han genom döden
blifvit förflyttad till en bättre verld, att der njuta den eviga
belöningen, under det häfderna everldeligen skola förkunna de
minnesvärda bragder och storheten af de egenskaper, som
beredt honom upphöjelsen på tvenne throner samt tvenne genom
honom förenade folks kärlek och tacksamhet». För egen del
hoppades den nye konungen, att folkens trofasta kärlek, på
honom öfverflyttad, skulle göra hans regering »stark och
lyckosam». Den 9 Mars på skeppsbron, der lifgardet till häst afgaf
sin hyllningsed, tackade konungen med rörelse offenteligen
regementschefen, excellensen Brahe för den vänskap, H. Exv så
länge och trofast egnat H. M:ts höge fader, och begärde med
värma att H. Ex. måtte nu öfverflytta denna vänskap på H.
M:t. Så uppgaf Biet i förstone; och det är icke utan sin
märklighet, att samma blad i samma tid föranläts att införa ett
beriktigande, att tacksägelsen angått icke blott chefen, utan äfven
hans regemente, och icke chefens »vänskap», utan begges »trohet
och tillgifvenhet». Den 20 Maj förärade konungen åt Brahe
Carl Johans porträtt i medaljong, omgifvet af diamanter, att
bäras i kedja omkring halsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
