Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
Oscars position och böjelser. Till dessa böjelser hörde
isynnerhet Norriges likställighet i rättigheter och förmåner med
Sverige, ehüru det icke i bidrag till unionskostnader o. d. ville veta
af någon paritet. Redan i Mars fick man veta, att det nya
kungliga eller s. k. riksvapnet blifvit förändradt derhän, att
skölden indelats i tvenne lika stora, fält, det ena med svenska,
det andra med norska vapnet, i stället att Norrige förut haft
blott en tredjedel.
Uti Cölnische Zeitung lästes samtidigt i en
korrespondentartikel från Stockholm: att en tid af djupt ingripande reformer
för Sverige inträdt; att Sverige har länge märkt den skiljemur
som söndrar det från Norrige, och hvarföre förbundet med detta
rike aldrig kan bli en verklig förening, nemligen
»medeltidsförfattningen med fyra stånd, den föråldrade lagstiftningen,
kyrkans brister och de mångfaldiga bristenia i staten»; samt att
svenskarne anse den nye konungen »såsom den förste i
reformens led och hoppas af honom uppblomstrandet af en ny tid».
De gammalkonservativa i Sverige funno thronförändringen
visst icke i sin smak. Redan i slutet af Mars hade åtta »f. d.
riksdagsmän» af bondeståndet och bland dessa äfven Hans
Jansson, utfärdat till »Sveriges Allmoge och alla Fosterlandets
Vänner» en proklamation, angående det sedan förra riksdagen
hvilande förslaget till förändrad nationalrepresentation, hvilket
tilltag Svenska Biet den 18 April förliknade med den af tio
oroliga dalkarlar undertecknade proklamationen, som förkunnade
den djerft anlagda, men misslyckade, folkrörelsen af 1743, just
ett sekel tidigare. Den af Aftonbladet med glädje omtalade
ansökan om tjenstledighet »för en oundviklig resa till Stockholm»,
af Johan Gabriel Richert i de samma dagarne, påstods då för
tiden hafva »slagit ner såsom en bomb i de ultrakonservativas
läger». F. d. kaptenen Anders Lindeberg skyndade att sätta upp
ett »Riksdagsblad». Geijer började få skrupler, huruvida
kronprinsen Carl kunde få efterträda sin herr fader såsom
universitetskansler, sedan någon af de fria framkastat den tanken att detta
munus honorificum, ehuru i saknad af fullmakt och lön, likväl
borde anses såsom ett civilt embete, hvarifrån grundlagen
utestängde prinsarne af blodet. Emellertid blef prinsen utnämnd’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
