Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
II.
Dagboksanteckningar.
Sofia Isberg. — Lekmannaverksamheten. — Skandinaviskt kyrkomöte. —
Kommtinal8tyrelser. — Medalj öfver Holmbergson. — Norska prygel
åt en mnßiktis. — Strike-försök. — Åtal emot jurymän. — Jätteskeppet •
Great Eastern. — Nordiska studentfester. — Minnesfest åt Måns
Stenbock. — Theologiæ Doctors-promotion. — Trehundrade årsdagen af
Gustaf Wasas död. — Garibaldi-fester. — Christina Nilsson. — Harro
Harring. — Frikostiga gåfvor och testamenten. — Letterstedts
stipendier. — GÖtheborgs Musæum. Spetsbergfararen Torells äfventyr i
Norge. — Ostronodling. — Skarpskyttarnes början. — Trichinernas
upptäckande. — Kalkljus och, electriskt ljus. — Ångvagn på vanliga
landsvägar. — Wibergs räknemachin. — Högsta domstolens
reorganisation. — Pass-skyldighetens upphäfvande. — Garibaldis landstigning i
Neapel. — Cavours sjukdom. — Kossuth och Mazzini. — Moijtemolins
resning i Spanien. — Blodbad i Damascus. — Två presidenter i
Förenta Staterna.
Fredrika Bremer vistades våren 1859 i Jerusalem, Jenny
Lind tillbragte sommaren på ett landställe i grannskapet af
Stockholm; uti träsniderskan Sofia Isberg, i den torftigaste
drägt och den tarfligaste låga stuga i Motala, upptäcktes en
artist af det eminentaste slag, som tillochmed i sjelfva Paris’
bortskämda konstverld skulle gjort uppseende och lycka, om
hon icke varit alltför anspråkslös att skiljas vid sin lilla stuga
och sin gamla moder, sedan landshöfdingen i länet köpt
hennes då under arbete va!rande synnerligen rika och sköna
komposition: Napoleon I:s apotheos; och sångerskan Signe Hebbe
uppträdde mot slutet af året för första gången i Berlin.
Domprosten d:r Wieselgren i Götheborg begagnade
tillfället af "klagodagen" att af sin predikan göra en
trosbekännelse om den kyrkliga friheten (ej att förblanda med
religionsfriheten), en bekännelse, den han uttalade utan tvekan och
utan dagtingan. Han sade sig anse lekmannaverksamheten i
församlingen vara ej blott berättigad, utan god, ja han
hänförde till en af de fyra stora synder, "för hvilkas skull isyn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
