Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
1848), som nu tyckte tillfället vara gynnande äfven för
Ungern, började på effcersommaren röra på sig, besökte Paris,
uppvaktade prins Napoleon, men fick icke företräde hos
kejsaren, och slog sig sedan ned i Schweitz. Spanska prinsarne,
med Montemolin i spetsen, gjorde ock resningsförsök emot
Isabellas thron, just under det Maroccanska kriget, men
misslyckades och expatrierades. I Paris utkom en ganska
märklig brochure, af About, om "Preussen 1860", hvilken tio år
senare fick en ännu pikantare smak. Den sade bland annat
att Frankrike ville hjelpa Preussen att afskaffa det
impopulära systemet och Tysklands sönderstyckning i fria och
liberala regeringar. Det vigtigaste steget voro de fria
germaniska staternas förening under Preussen, liksom de italienskas
under Piemont. Men Preussen måste då slå in på en
liberalare politik, måste utfärda den amnesti för 1848 års
tilldragelser, som man numera endast från detta land förgäfves
väntade. About rådde Tysklands talare och tidningar till
varsamhet i fråga om Frankrike, klandrade att hr v. Yincke uti
öppen församling talat om Elsass1 och Lothringens’
återeröf-ring, och att Preussen "lagt hand på Posen, anfallit norra
Slesvig, förklarat Triest för tysk stad", äfvensom About
klandrade den preussiska polisens förtryckande och förhatliga
karakter. "Economist" tog brochuren såsom en snara, för att
Frankrike skulle komma åt Rhen genom frivilligt aftal, såsom
Savoyen, och sade att "dertill behöfs ett ordentligt krig med
hela Tyskland, hvarför likväl Frankrike nu skyggar tillbaka."
Svenska statens upphöjelse till stormakt, hvarom vi förut
talat (Mina Samtida IX: 237, 238) kom just nu på tapeten, och
lörd John Russel yttrade i parlamentet, att om Spanien
upp-toges bland stormakterna måste man ock upptaga Sverige,
Portugal och Sardinien; men bättre vore att låta alltsammans
förblifva vid det gamla. I den samma vefvan, straxt derpå,
den 14 Aug., voro Sveriges konung och drottning (fastän icke
närvarande) i Potsdam faddrar vid den nyfödda preussiska
prinsessans dop — dottern af den blifvande preussiske
kronprinsen och hans engelska maka. Musulmännen i Damascus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
