Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
för fastställandet af den magnetiska eqvatorn, hans upptäckt
af isothermen få vi ej heller förbigå. Dessa jättelika och
universella vetenskapliga segrar, denna rastlösa verksamhet
och hans personliga älskvärdhet hopade öfver honom äreställen
och utmärkelser från furstar, stater, akademier och
vetenskapsmän i alla jordens delar. Han var ock ledamot af svenska
vetenskapsakademien och storkors af både nordstjerne- och
olafs-ordnarne. Under en lång följd af de sednaste
lefnadsåren var han nästan daglig gäst uti konung Fredrik Wilhelms
förtroligaste aftonkrets i kungliga familjen, och vanligen
föreläste han då ur sina egna arbeten; det hände honom på höga
ålderdomen att ända till tråkighet tugga om hvad han läst
och att icke vilja höra talas om något annat, utan att hans
höga åhörare någonsin läto honom ana deras trötthet. Han fick
ock en nästan kunglig begrafning: spetsarrie af Preussiska
samhället, af ordensväsendet, af vetenskapens heroer, af statens
och stadens autoriteter och samtliga de kongliga personernas
statsvagnar syntes i processionen, och i kyrkan voro
prinsen-regenten och prinsessorna tillstädes. Men i hans grafskrift
framskymtar*alltför mycket den tyska bombasten:
Da er Allés umfasst und erkannt, was in Licht sich bewegt hier,
Stieg er nun auch in die Nacht; weiter zu forschen hinab;
ty han var Väl ändå, han ock, bara en fattig syndig
menniska, som måste dö antingen han ville eller icke, så att man
icke uttn att göra sig löjlig kan betrakta hans "nedstigande"
i grafven såsom en naturforskning — ifall man icke dermed
velat måla hans eget stormodiga fritänkeri, hvilket verkligen
sades öfvergå alla gränser. — Vetenskapsakademien i Paris
lät pregla sedan öfver honom en stor medalj, på hvars
framsida omkring Humboldts porträtt lästes på tyska: "Alexander
von Humboldt, född i Berlin den 14 Sept. 1769, 30 dagar
efter Napoleon I, död den 6 Maj 1859"; på baksidan:
"Franska Akademiens äldste ledamot, Århundradets störste lärde,
Grundläggaren af jordklotets allmänna fysik"; och på ömse
sidor af porträttbilden: "Med tillnamnet den nye Aristoteles".
Mina Samtida. X. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
