Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
bland icke så få inflytelserika och högt stående män med dfc
skandinaviska rikenas både folkkära och populära konungar i
spetsen. Man torde derföre inom Tyskland icke längre våga
smickra sig med det hopp, att med lätthet kunna när man så
behagar sätta sig i besittning af Slesvig, utan tvertom börja
att känna sig öfvertygad att Slesvigs införlifvande med das
grosse Yaterland svårligen låter sig verkställas utan medelst
ett segerrikt krig mot alla tre de skandinaviska rikena, och.
man måste genom förstoringsglas betrakta Tysklands makt,
för att hysa den öfvertygelsen att de sinsemellan oenige och
afundsjuka tyska staterna kunna segerrikt bestå en kåmp mot
det fast förenade Skandinavien, lifvadt af sin saks rättvisa och
sporradt till hjeltemodiga bedrifter af sina patriotiska och,
sinsemellan genom vänskapens band förenade konungar —u!
Soli Deo gloria! Så ringa aktade skandinavismen den
tiden Tysklands tillgångar och förmåga; men till hennes ursäkt
må något lända att tyskarne den tiden ofta hånade sig sjelfva,
såsom då en invånare i förbundsfästningen Mayntz skildrade
den tyska enheten derinnanföre så: uvårt språk är tyskt, vår
lagstiftning fransysk, vår regering Hessen-Darmstadtisk, vår
kyrka romersk, vår fästningsguvernör österrikisk, vår
place-kommendant preussisk, vår garnison italiensk, vårt postväsen
Thurundtaxiskt, vår gaslysning badensisk, vår telegraf och
vårt öl bayerska". Men Tyskland vexte småningom ihop
alltmer, till en början genom det gemensamma sträfvandet efter
en örlogsflotta, hvilken under tvenne svenska sjöofficerares —
Sundevalls och Hyltén-Cavallii — auspicier ökades och
öfvades allt mer. Eedan i Augusti detta året kunde preussiska
regeringen, som på hamnarbeten vid Jahdebugten användt 12
mill. francs, af deputeradekammaren begära 50 mill. till
anläggning af örlogshamn vid Jasmundbugten på ßtlgen, för att
derifrån kunna dominera Belterna, Sundet och farvattnen på
begge sidor om Bornholm. Det var då, som deputeraden
Harkort motsatte sig hela Jasmundsförslaget" med ropet: Nej,
mina herrar, Kiel i Holstein, se der vår rätta hamn!
Holstein måste tillhöra Preussen!" hvari marinministern general
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
