Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
i verlden, om vi icke insåge att det är en mycket vigtig sak
för oss å ena sidan att förvärfva oss de garantier för
handläggningen af gemensamma angelägenheter, som vi nu sakna,
och å andra sidan att ordna unionen så, att rättsinnade och
billigt tänkande svenske män måtte vara belåtne med den.
Vi hafva sannerligen ingen lust att, endast i den barnsliga
afsigten att trottsa Sverige, utsätta oss för de obehag och
faror, som uppskjutandet af ett rimligt försök att utplåna
me-ningsskiljaktigheterna måste medföra och det just för oss sjelfva
i en öfvervägande grad". "Skall en unionskomité uppfylla
sitt ändamål, så måste den sammansättas icke blott af de
utmärktaste, utan äfven inflytelserikaste män i båda länderna.
Men ännu äro icke på någondera sidan efterverkningarne af
agitationen 1859 utplånade och kunde derföre, om komitén
nu tillsattes, åstadkomma brytningar inom densamma.
Dessutom . möta för dess tillsättande för närvarande i Norge
konstitutionella hinder, nemligen storthingets beslut. Frågan bör
derföre, ur alla synpunkter sedd, hvila tillsvidare och sedan
upptagas aldeles oberoende af tilldragelserna 1859—60."
Med anledning af en correspondens från Stockholm om
tillernad svensk ministèrförändring erinrade några dagar senare
Aftenbladet derom att "justitierådet Naumann har förtjensten
af att, långt före riksarkivarien Nordström, hafva uppträdt
med läran om Sveriges öfverhöghet inom unionen och Norges
ställning såsom ett lydrike under Sverige." Men härpå kom
svar uti Sveriges Posttidning, att denna uppgift vore aldeles
oriktig; enär Naumann, som endast i sin "Sveriges
Statsförfattningsrätt" (deraf första delen utkom 1844 och den sista
1857) behandlat denna fråga, tvertom der påstått att
"föreningen icke rubbar den fullkomliga jemlikheten rikena emellan,
så att de hvar för sig äro oafhängiga stater, utan att således
någon af dem kan anses för den andres öfverherre" o. s. v.
Svenska Aftonbladet framställde den 15 Jan., i en artikel
om nödvändigheten af och utsigterna för en revision af
unionsfördraget, det förslag, att några aktade och inflytelserika
personer af den moderata och unionsvänliga åsigten å hvardera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
