Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
rådets sammanträden den 9 April 1861 och denna dag, än
äfven norska regeringens i förevarande ämne afgifna och till
talaren öfversända betänkanden med dertill hörande bilagor,
samt 1839 års unionskomités förslag med motiver och
reservationer äfvensom Norska regeringens i ämnet den 27
febr. 1847 afgifna utlåtande måtte få till trycket i båda
rikena befordras, för att allmänheten på lämpligt sätt
tillhandahållas.
Svenska Statsrådets öfriga ledamöter instämde uti hvad
justitiæstatsministern nu tillstyrkt.
Norska Statsrådets närvarande ledamöter anförde att
de, hänförande sig till den norska regeringens betänkande,
instämde i (svenske) justitiæstatsministerns mening att för
närvarande åtgärd icke bör vidtagas för en revision af gällande
Föreningsakt, och i betraktande häraf antogo att, oaktadt de
afvikelser från norsk uppfattning, som i väsendtliga punkter
förefunnes i Hatas Excellences anförande, anledning nu icke vore
för handen till någon förnyad behandling af denna sak från
det Norska statsrådets sida. De ville derföre endast tillåta
sig att påpeka, beträffande de enstaka exempel, som
förekomma derpå att man i Norge icke skarpt åtskiljt emellan
de af föreningen med Sverige föranledda bestämmelser* som
förefinnas i norska grundlagen å ena sidan och de
bestämmelser, som innehållas i Riksakten å den andra, att
klarhet i sådana ämnen vinnes endast genom statsrättslig
behandling af dithörande lagar och aktstycken, hvilken behandling
under de första åren efter det Norge blifvit ett sjelfständigt
rike naturligt och begripligt icke var långt framskriden, så att
ej med någon vigt böra kunna åberopas oklara uppfattningar,
sådane som spåras i unionskomiténs behandling af
ståthållare-frågan vid 1818 och 1821 årens storthing; äfvensom att när
Unionskomitén på sin tid behandlade Ståthållarefrågan i
sammanhang med de unionella angelägenheterna, detta ej bör
kunna föranleda till det antagande att sådant skett i den
tanke att nämnde fråga, i och för sig betraktad, ej skulle
egna sig till afgörande såsom en rent norsk sak. De funno,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
