- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Andra delen. Från Oscar I:s thronbestigning intill februarirevolutionen, 1844-1847 /
16

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

för medborgligheten» torde då icke vara svår att framkalla.
Presteståndet är, om ock det kunskapsrikaste, dock det materielt
svagaste; det finnes en »sista resurs», om detta stånd icke
eftergifver for »den allmänna folkviljan». »Jag fruktar en djupt
förborgad plan i denna dubbelhet, att til? och med förslagets egna
gynnare nu instämma med de öfriga i den tanken, att man kan
gerna låta det blifva hvilande, ty antaget blir det omöjligt.»
»Jag reserverar mig således inför samtid och framtid emot detta
representationsförslag, emedan det tillkommit i den mest
grundlagsvidriga väg, som ännu något grundlagsförslag alltsedan
revolutionen 1809. Konstitutionsutskottet inkom med memorialet
N:o 38 rörande vallagen, och hade såsom princip antagit
allmänna val. Det återremitterades af hvarje stånd med dess
gemensamma tanka. Utskottets grundlagsenliga pligt var nu
att sammanjemka dessa meningar till ett helt; men utskottet
icke ens försökte detta, utan uppställde blott en
samman-jemkningsvotering på allmänna och på klassval. Det var den
första grundlagskränkningen. Stånden medgåfvo votering. På
denna uppförde nu utskottet en ny byggnad, memorialet N:o 68.
Detta betänkande, understäldt Rikets Ständer, här i trenne
stånd aldrig blifvit föredragèt. I Bondeståndet föredrogs
en punkt, nemligen den om en- och ftja-kammaren. Det
oaktadt har utskottet behandlat betänkandet så, som vore det. ett
af stånden återremitteradt ekonomiskt betänkande, hvilket redan
undergått ståndens pröfning. Utskottet hade ingen makt att
ändra ett memorial, som redan var Ständerne förelagdt. Det
har utskottet dock gjort. Det har upphäft sig till en makt
öfver Stånden. Det har omgjort ett betänkande, som af
Ständerne aldrig blifvit pröfvadt, omskapat det af egen myndighet.
Detta är dess andra grundlagskränkning. Utskottets åliggande
var att med afseende på Ståndens yttrade gemensamma tankar
uppgöra vallagen. I betänkandet N:o 85 har utskottet, långt
ifrån att härpå göra afseende, på fri hand nästan ändrat hvarje
§ i memorialet N:o 68, och dervid infört meningar, som aldrig
i något stånd blifvit uttalade... Genom förstärkta
Konstitutionsutskottet var afgjordt och faststäldt att endast allmänna och
samfällda val skulle öfver hela riket, utan undantag, tillämpas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:16:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/2/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free