Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
oförenliga elementer på Riddarhuset gemensamt segrade i
radikal riktning vid Bånkmans- och Electors- samt Utskotts-valen,
såg man nu, 4 år derefter, en alldeles motsatt anda vid dessa
riddarhusval nästan lika oförmodadt behålla segern.
Vid/bänkmansvalen på riddarhuset den 22 Juli 1844
segrade den konservativa sidan med en alldeles ovanlig
fullständighet. Bland 50 personer var det blott en enda, som gick in från
den motsatta meningens lista, nemligen grefve Jacob Hamilton.
Af denna början ansåg man sig’ redan kunna sluta till den
utgång, representationsförslaget skulle få. Valresultatet ansågs så
mycket märkligare, som ytterliga ansträngningar i motsatt
riktning blifvit gjorda: man hade icke blott utspridt att ledaren,
presidenten Hartmansdorff, vore i onåd hos konungen, emedan
han motarbetade förslagets antagande, utan man sökte skrämma
de yngre adelsmännen med hotet att de förstörde sin framtid,
om de sällade sig till Hartmansdorff. Genom den fullkomliga
afhållsamhet från allt deltagande, hvilken regeringen såsom
regel ålagt sig, saknade ståndet både ledning och stöd ofvanifrån.
I stället för kamarillaparti, som de liberala dittills kallat de
konservativa på riddarhuset, fingo de nu namnet »byråkratiska
partiet». I anseende till flera bänkmäns utväljande till
elektorer samt andras afresa, företogs den 24 nytt bänkmansval på
19 personer, men utföll på samma sätt och i samma anda som
det första. Man jemförde adelns hållning vid dessa val med dess
hållning 1789; då afslog hon säkerhetsakten, utvidgning af
konungamakten, nu 1844 förhindrade hon antagandet af ett
representationsförslag, som innehöll utvidgning af folkmakten; och
man tillade: »Om minoriteten på nuvarande riddarhuset kallar
sig royalister, bör då ej majoriteten benämnas monarkister?»
Minerva kallade Aftonbladet och Allehanda »ministeriella
tidningar»; ja A. B. framkom den 31 Juli med förslaget att
konungen skulle till sig uppkalla alla på riddarhuset och i
presteståndet befintliga förtroende-embetsmän och befalla dem att
votera för förslaget, så kärt dem vore att icke från sina
embeten-blifva afsatte; men både D. Allehanda och andra »fria» ogillade
detta. Den 8 Augusti framträdde Aftonbladet med den frågan:
»Med hvad rätt sitta Adel och Prester på den svenska riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
