Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
tyckte väl mången att det allt för starkt erinrade om den dagen
i Paris, då konung Ludvig XVI och riksförsamlingens præses,
sida vid sida, och præses till höger, uppträdde till altaret vid
den s. k. »försoningsfesten».
Den 7 Sept. biföll äfven Adeln indragningsmaktens
upphäfvande, så att alla fyra stånden derom nu voro ense.
Bondeståndet antog, såsom sitt beslut, med 53 röster emot 41, Norins
förslag i Statsutskottet, att Adeln måtte anmodas ditsända andra
ledamöter i stället för de tre landshöfdingarne, ehuru sjelfve
talmannen Hans Jansson på allt sätt sökte derifrån afråda ståndet. (
Borgareståndet lade den 11 Sept. efter en vidlyftig diskussion
betänkandet till handlingarne med 35 röster mot 13. Hr Brinck
ville icke gå längre, oaktadt utskottet haft rätt i sin anmälan;
satte man sakerna på sin spets, skulle följden blifva »riksdagens
sönderbrytande». Föregående dagen hade ståndets talmän varit
uppkallade till konungen, enligt hvad man antog, just för denna
frågan. Att en verklig plan till »riksdagens sönderbrytande» och
fullkomliga upplösning förefunnits, hade D. Allehanda redan på
förhand tillkännagifva. Man berättade då äfven om en skål
som druckits vid en middag, samma dag då Borgareståndet hade
voterat öfver förslaget till representationsförändring, en skål för
riksdagens afslutande på dagen när de fastställda tre månaderna
föi*flutit. Att planen misslyckats, tillskrefs den ofördelaktiga
omröstningen i Borgareståndet den 11 September, då Wærn fick
med sig endast 13 röster, ty den mäktige Thor — Petré var
bortrest. Ledamoten af Borgareståndet Gustafsson motionerade
att Ständerna skulle bedja konungen icke mera utdela
karakters-fullmakter. Biskopsembetenas afskaflfande agiterades äfvenledes.
Yid medlet af September lät Aftonbladet ganska tydligt förstå
att numera hade konungen att bereda sig på temligen enhälligt
motstånd i Borgare- och Bondestånden uti flera betydliga
anslagsfrågor, men allt ändå af lutter kärlek och tillgifvenhet.
Yid denna tiden börjades också agitationen om judarnes
emancipation. Deras historia i Sverige berättades vara den, att
Carl XI utskickat den lärde och skarpsinnige Gustaf Peringer
Liljeblad att inhemta upplysningar om deras lynne,
själsegenskaper, seder, bruk, trosläror ni. m. Men härvid stannade det,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
