Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
kommissionen», men äfven af henne godkändes utan väsendtlig
anmärkning; att anspråket efter 1720 års fred förnyats och i
Rådet erkänts såsom obestridligt (ehuru rikets betryckta
ställning framkallat diverse förevändningar för att fördröja liqviden)
och 1731 remitterats till kammarkollegii och d. v.
kanslikolle-gii utlåtande, hvilket ännu 1845 icke afgifvits; att ehuru
staden Stettin just vid den tiden till en svensk familj betalt en
dylik gammal skuld med ränta ifrån 1750, likväl Stettin icke
yrkat sådan ränteersättning nu af svenska kronan, hvilken
ersättning förmodligen icke heller skulle kunnat Stettin
tillerkännas, då genom gamla s. k. generalresolutioner blifvit förklaradt,
att för så beskaffade fordringar räntan allenast beräknas till
alterum tantum, d. v. s. tills hon uppgår till lika belopp med
primitiva kapitalet. År 1870 upptogs saken ånyo från
Preussiska sidan, enligt Bismarcks beslut och öfverlemnades i
Stockholm åt advokaten Beckmans utredning: äfven han skulle ha
funnit anspråket grundadt.
I följd af krångel inom Hellefors församling af Westerås
stift, vid regleringen af folkundervisningen derstädes enligt
Stän-dernes anslag och konungens beslut, inträffade att majoren grefve
C. G. Lewenhaupt och hans grefvinna, född Cronstedt, hvilka
redan 3 år tidigare stiftat en bruksskola vid Hellefors bruk och
anslagit åt densamma årligt underhåll af 266 V3 rdr bko (400
rmt), alldeles återkallade denna donation.
Den 1 och 2 September firades »Domkyrkofesten» i Lund,
till minne af templets fulländade sju århundraden. Besök af
kronprinsen (Carl XV) och diverse vetenskapliga notabiliteter
från Köpenhamn; procession på gatorna, altartal af biskopen
Faxe, hymn af Assar Lindeblad, musik af N. Möller, poem af
Eberstein, predikan af dr Bergqvist, middag af domkyrkorådet
och stadsförsamlingen, katedertal af Brunius och konsert
föranstaltad af domkyrkorådet, samt medalj: »In mem. Templi Cath.
Lund. Inaug. MCXLV».
De sedan flera år intermittenta religiösa rörelserna i vårt
land uteblefvo icke heller detta året 1845. Deras märkligaste
uttryck var de norrländska läsarnes böneskrift till konungen om
deras »betryckta samvetens djupa bekymmer angående det dyr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
