Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
liflig och verksam person eller ett spetsigt talesätt, utan ett
verkligt reelt bihang till konung Oscars tidehvarf.
Adjutantspelet börjades egentligen straxt efter konung Carl
Johans död. Adjutanten hade visserligen alltid hyst böjelse för
det politiska skriftställeriet och hatat det herrskande välde, som
pressen i frihetens namn utöfvade, men oaktadt »många
uppmaningar från höga håll, uppträdde han likväl icke emot hennes
utsväfningar så länge Carl Johan lefde, emedan han då skulle
hafva nödgats försvara flera den konungens styrelseåsigter, dem
han icke gillade. Men vid början af konung Oscars regering
fattade honom en oemotståndlig lust att utgifva en egen
fullkomligt oberoende tidning». Den nye konungen sade åt honom,
på våren 1844, att »det vore onödigt att regeringen talade ur
en egen organ, hvilket alltid mötte misstroende, och att hon, i
medvetandet af redliga afsigter, icke kunde komma att sakna
frivillige försvarare, samt att bäst vore att nedsända allt det
officiella till Författningssamlingsbyrån, der det stode hvaije
tidning fritt att deraf taga del».
Saken var denna. Redan 1839 hade regeringen beslutat
att med utgången af året 1840 återlemna /Statetidningen till
egaren, Svenska Akademien. Men man uppskjöt tills 1844.
Dock upphörde tidningen med 1843 att utgifvas på statens
bekostnad: för 1844 hade Carl Johan garanterat det »deficit», som
kunde uppstå, och hvilket efter hans död konung Oscar fick
vidkännas; ehuru detsamma, enligt uppgifter af Wallmark, just
för det året blef mindre än för de föregående. Emellertid,
sedan tryckeri och snällpress 1844 på hösten blifvit försålda på
auktion i statskontoret (dervid just adjutanten troddes hafva
blifvit deras egare), uppgjorde utgifvaren, kanslirådet P. A.
Wallmark, kontrakt med Akademien om bladets förändring till
»Post-och Inrikes Tidningar», i betydligt förminskadt format och utan
annan plan, än att fyllas med officiela meddelanden, annoncer och
de vigtigaste utländska nyheter.
Adjutanten gick ännu sin egen väg. I ett bref af 6 April
1846 säger Wallmark, att H—s sommaren 1844 begärde af
honom kostnadsförslag till ett dagblad, hvartill han kunde
disponera 20,000 rdr, och W. trodde att den nye konungen var in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
