Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
annonserna, derest ej Wallmark lemnade bladet. Denna
företeelse, undèr Oscar I:s regering, framkallad af hans
konstitutionella rådgifvare, egentligen tör hans egen adjutants skull, är så
märkvärdig och betecknande, att den icke bordt gå förlorad för
historien. Uti Hazelii sjelfbiografi (Biogr. Lexicon) skildras allt
detta med de knapphändiga orden: »Regeringen gaf, för att lefva
i ro, en vink åt Svenska Akademien, och W., för att ej skada
henne, uppsade sitt kontrakt, bladet erhöll en annan utgifvare och
både W. och H—s upphörde att skrifva.» Men att allt detta icke
kan i så få ord målas, skola vi snart få se.
Till Hartmansdorff, den misshagliga artikelns författare,
hade Wallmark skrifvit både 31 Dec. och 2 Jan., och denne
svarade honom den 4, att »begge de brefven innehöllo märkliga
nyheter, särdeles det sista. Om höga vederbörande äro lika snabba
att förskaffa sig nya uppriktiga vänner, som att aflägsna gamla
och hindra dem att yttra sig: så äro kraften och lyckan lika
stora. Hr kanslirådet har, efter min tankà, gjort ganska rätt
att ej låta inverka på sin öfvertygelse. Jag önskar blott att
afsägelsen och det blifvande yttrandet i tidningen ej må gifva
vännerna anledning till ofördelaktiga uttydningar. Om de
inträffa, så finnes, intill dess någon ny konservativ tidning kan
bildas, endast Minerva att tillgå för en förklaring». Men till
mig låtsade H—ff i början om ingenting* utan skref den 5:
»Härhos följer en del af fortsättningen, om hvars införande i
Thorsdagsbladet förbindligen anhålles», och den 11: »Om
Post-och Inrikes Tidningens redaktion ej vill införa fortsättningen af
den förlidet år påbörjade artikeln om Gefle-Föreningen för
frihandel: så anhålles att; med förklaring om orsaken, återfå
manu-scriptet.» Naturligtvis var det just en sådan skriftlig förklaring,
jag under utgifvarens frånvaro aktade mig att gifva, huru
vänligt förhållandet emellan Hartmansdorff och mig än var och
städse förblef.
Jag kan icke bättre skildra ställningen både på Kungsöhr
och i Stockholm, under Januari månad, än genom Wallmarks
egna yttranden. Vecka efter vecka väntades svar ifrån Beskow
på uppsägningsbrefvet. En Beskow var Wallmarks måg, och W.
var den, som hos Carl Johan utverkat Bernhard B—s utnämning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
