Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
xxxra.
Nemesis Divina.
Hundrade årsdagen af Gustafs III:s födelse. — Den sista stjernan från hans
hof. — Den nva Daguerreotypien. — Den nye kronprinsens
sjelfverksamhet. — von Plåtens mordplaner å Stockholms slott. — Carl von Linnés
arbete om Nemesis divina återfunnet. — Exempel af sådau Nemesis. —
Kongl. Theaterns kungliga sedolära. — Underbara kedjeslut och träffar
utaf Nemesis. — De liberala förorda allena-styrandet. — »Statsrådets
puri-fication». — Nya representationskomitén. — Nordenfalks död. — Posse
justitieminister. — Konungens yttrande om Börjessons »Erik den
Fjortonde». — Napoleonernas och våra liberalas passion för allmän rösträtt. —
Skandinavismens fester och språkfunderingar. — Nykterhetsmöte. —
Pestalozzis och Martin Luthers minnesfester. — Idéen om Uppsala universitets
förflyttning till Stockholm. — Utländska anbud till Sverige om
jernvägsanläggningar.
Den 24 Januari 1846, etthundrade årsdagen af Gustaf
den Tredjes födelse, utmärktes icke af någon högtidlighet, som
afsåg detta föremål. Huru dagen firades, beskrifves här längre
ned. Men först den 8 April, i detta Gustafs jubelår, slocknade
en af de sista stjernorna i hans hof, den sista ibland de af
Kellgren, tredje Gustafs skald, besjungna »trenne gracerna», f. d.
statsfrun, grefvinnan Augusta Löwenhjelm, född von Fersen.
Hon afled i Stockholm, i den höga åldern af mera än 92 år.
Redan 1770 hade hon ingått äktenskap med sedermera
hof-kansleren grefve Löwenhjelm och var moder till de begge
snillrike grefvarne Gustaf och Carl, »rikets herrar», som i så
mycket påminte om gustavianska tidehvarfvet, i hvilket de både
mycket upplefvat och lagt på minnet, det de stundom förtäljde
för en lyssnande efterverld, ända in uti sjette årtiondet af det
nya seklet. Gustaf hade tillochmed varit på vakt hos
konungen, den dag han blef skjuten, och med egna ögon sett den
aftonens blodiga drama. Bègge bröderna hade sedan vandrat
lysande och breda banor genom Sveriges historia, under dess
följande konungar.
Att Gustafs egen skapelse, Svenska Akademien, ej
högtid-höll hans sekeldag, blef klandradt. Men hon blef det året i stället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
