Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’187
af Christian I (eller af Christian III såsom den närmaste
gemensamme stamfadren for begge linierna) och således ingen söndring
af de Danska staterna komma ens i fråga.»
Danmark var de liberala tyskarne en nagel i ögat redan
derföre, att dess konung var enväldig monark; de fruktade att
han skulle vilja spela enväldig både i de begge tyska
hertigdömena Lauenburg och Holstein och i det halftyska hertigdömet
Schleswig. Den tyska tankan var att skilja från Danmark och
binda vid tyska förbundet fullständigt de tyska hertigdömena ej
blott, men äfven Schleswig, som icke redan hörde till detta
förbund. I Schleswig bodde många tyskar, och detta togs till
skäl för nationalandan, äfvensom danska fogdars och
småtyranners obestridliga kitsligheter och »förtryck» emot dessa tyskar,
i följd af gammal vanlig antipathi på gränsen emellan olika
folkstammar. Men det rätta hufvudskälet på tyska sidan var att
göra Tyskland till ett helt, en verldsmakt, och dertill behöfdes
handels- och krigsflotta, hvilka åter förutsatte goda hamnar, och
då hela tyska östersjökusten ingen sådan har, måste Tyskland
eftersträfva besittningen af hertigdömena — ja i en framtid
äfven Jutland. Att Danmark icke hade lust till denna framtid,
var äfveu ganska ursäktligt. Allt sådant intresserade i högsta
grad jemvigten i Europa och sålunda alla europeiska stater.
Lörd Palmerston, alltså England, troddes ogilla det öppna
brefvet; om Ryssland, Preussen, Österrike ha vi nämnt förut. Och
i en tvist, som blef en strid emellan germanism och
skandina-nisni, kunde Sverige icke blifva likgiltigt, äfven om det farliga
tyska grannskapets storhet icke varit så svårt hotande emot
Sveriges egen framtid. Ty detta länge sig skockande åskmoln,
som en gång måste urladda sig, hade ju de sednare åren, efter
seklers split, drifvit den flyende danska dufvan in under
grannen Sveriges skyddande tak. Se der ursprunget till danska
folkets, studenternas och kungahusets sträfvan att göra de svenska
och norska sig så innerligt tillgifna! Från danska sidan var
denna sträfvan både begriplig och förståndig; men frän den
svenska blef alltid ett alltför lifligt tillmötesgående ett alltför
vådligt experiment. För Sverige var i denna första hettan
kanske icke utan vigt, att messlingen så envist upptog svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
