Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’191
Post varios casus et tot discrimina verum voro nu,
med undantag af prins Oscar, sora njöt af Orientens håfvor och
natur, samteliga den kongl, familjens medlemmar lyckligen åter
församlade i hufvudstaden; men om kronprinsens så mycket
omtalade och väntade förlofning — spordes ej mer ett ord____
Ännu två andra prof af dynasti-politik tillhöra detta
skickelsedigra år: Spanska dubbelbröllopet och Ludvig Napoleon
Bonapartes oskadliggörande. På samma gång, som Spaniens
unga drottning Isabella hastigt förmäldes med sin kusin,
Fransisco d’Assisi, som ansågs för en »imbecile», blef hennes syster
Luisa också vigd vid franska konungen Ludvig Filips ene son,
Montpensier. Ludvig Filips ihärdiga tålamod hade derigenom
skenbarligen vunnit en ny seger, under det .att furst
Metternichs »stabilitets-politik» fått ett nytt slag. Man fruktade, om
drottning Isabella skulle baralös dö, få se fru Montpensier på
Spaniens thron uppoffra landets oafhängighet åt franskt
inflytande, och derigenom »Europeiska jemnvigten» blifva rubbad.
En engelsk tidning kallade detta giftermål »den motigaste
händelse, som kunde hafva träffat det konstitutionella Europa», en
Pandoras-ask, proppad med ondt och, efter all sannolikhet, med
de mörkaste följder för Spanien, England och Franklike. På
denna fråga strandade »1’entente cordiale» emellan England och
Frankrike, hvarigenom 1848 franska revolutionen så
fullkomligt lyckades. Man kan gerna säga att detta giftermål, som
retade de andra särskildt äfven derföre, att det fullbordats i
största tysthet och med den snabbhet, att inga mått och steg
till dess förhindrande hunno göras, sedan kostade Ludvig Filip
thronen och banade för Napoleoniderna en ny väg till
Frankrikes spira. Egendomligt var, att, nära samtidigt, Ludvig Filips
andra dynastiska finesse, rigtad mot Napoleon, gick af stapeln
och jemväl denna utan gagn: af fruktan att prins Ludvig
Na-* poleon Bonaparte, som nyss fått stort arf (?), skulle använda denna
stora förmögenhet till en viss sorts agitation, försökte
diplomatien att ställa honom under curatel, förstås med hans
slägtingar samtycke. Men det lyckades icke, utan man måste nöja
sig med överenskommelsen, att prinsen »aldrig skulle beträda
vissa stater». O menskliga beräkningar! Två år derefter var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
