Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’212
I Upsala afled ock, den 6 April, en fosterlandsvän, som i
dessa anteckningar förut blifvit ofta omtalad, och till hvilken
deras förf. alltsedan 1840 stått i nära förhållanden och den
lifligaste brefvexling, f. d. statssekreteraren för finansärenden,
landshöfdingen och sist riksarkivarien Hans Järta (född
friherre Hjerta 1774). Han hade inträdt i kanslikollegium 1791,
blifvit andre sekreterare i kabinettet för utrikes brefvexlingen
1792 och protokollssekreterare i justitiærevisionen 1796, afsagt
sig adelskapet vid kröningsriksdagen i Norrköping 1800,
kon-spirerat emot Gustaf IY Adolf och efter dennes afsättning tagit
en betydlig del i författandet af den nya regeringsformen 1809,
såsom konstitutionsutskottets sekreterare. Såsom frihetshjelte,
politisk, juridisk, ekonomisk och vitter författare lika utmärkt
och berömd, både för sakkunskapen, tànkerikedomen och den
fulländade stilen; såsom akademist och medlem af svenska
akademien (sedan 1819), såsom embetsmän och regeringsledamot,
såsom chef för riksarkivet, som af honom förvandlades till en
skola för historisk bildning och forskning — i allt lyste hans
snille, ej mindre ur hans penna än ur de blixtrande ögonen.
Men med bekymmer såg denne frisinnade man den riktning,
som liberalismen tog vid 1840 års riksdag, och med harm
den reform, som då försöktes genom förslaget till
representationens ombildning äfvensom tillstymmelserna af den nya regimen
1844. Denna harm bidrog utan tvifvel väsendtligen till den
lefversjukdom, som i September det året häftigt angrep honom,
och efter hvilken han lefvande nästan aldrig kunde lemna
sängen; men på sjuksängen skref han ännu mycket, och sist den
utmärkta minnesteckningen för svenska akademien öfver
riksrådet grefve Cronhjelm. Ända till en timma före dödsstunden
förmådde han tala, och hans själ bibehöll sin styrka och klarhet
intill yttersta stunden, då blickarnes stråle var det enda — nu
såsom fordom i hans friska dagar alltid det skönaste — som
återstod honom. Man kan utan öfverdrift säga att med Hans
Järta lemnade en af vårt lands utmärktaste menniskor,
embetsmän, lagstiftare, skriftställare och yppersta snillen sin jordiska
* hydda.
Med sorglig aning skref förf. straxt derpå, den 12 April,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
