- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Andra delen. Från Oscar I:s thronbestigning intill februarirevolutionen, 1844-1847 /
237

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’237

och portar; den starka brytningen i tungomålet, det enkla
lefnadssättet, den gamla trohjertade gästfriheten, den yppiga
vegetationen med både mulbär och vinrankor, de branta och illa
underhållna gatorna — så trodde man sig nära nog vara i främmande
land. Vi besökte äfven landtbygden, åkande. Fältet
Korsbetningen ligger straxt utanföre södra stadsporten. Men vi reste
med Bergman och landskameraren Wolffs familj till Bro kvrka,
besågo de mycket omtalade stora myrutdikningame, som, enligt
hvad jag sedan hört, icke lära lemnat så lyckliga resultater som
man hoppats; passerade äfven Tingstedts kyrka, der vi af
med-hafd reskost dejeunerade i skollärarens rum, och Othem, samt
hunno på f. m. till Slitö hamn, der handlanden Grubb, i nyaste
tider så hårdt ansatt för en brand på fasta landet, den tiden
residerade och gjorde les honneurs. Vi fortsatte resan öfver »Sju
strömmar», utlopp i Östersjön af ett mindre vattendrag; Bogö,
Bäls och Ekeby, med Dalhem i sigte, Barlingbo kyrka med sina
märkliga glasmålningar från medeltiden, Follingbro och
Rosendahl. Dessa kyrkors täcka åldrighet påminde om gamla,
sedesamma men styfkjortlade vördnadsvärdheter, som veta sig hafva
fyllt sin bestämmelse utan att förfalla, utan att svinka, —
vittnande ännu om en förfluten tid, från hvilken de snart ensamme
qvarstå hos ett yngre, dem alldeles okändt, slägte. — För öfrigt
upptogs tiden af välmenta måltider hos stadens tongifvande.
Stadens förnämsta och, som det då ansågs, säkraste handelshus
var Gahnes, och de hade inbjudit oss att bo hos dem. Högste
militärpersonen på ön var öfverstelöjtnanten Knut Bildt;
ar-tilleribefålhafvare kaptenen Stoltz; stadens borgmästare var
Mat-thiesen, dess första lärda notabilitet fornforskaren mag. Carl
Säve. Vi promenerade också i »Dunckerska trädgården»,
äfvensom i Schurer von Waldheims och i »Plantaget», en ny
anläggning, som jag vill minnas tillhörde den s. k. Gottlandskungen,
konsul Eneqvist. Prinsessan Eugenies vackra »Fridhem» var den
tiden — för tjugu år sedan — ännu icke ens påtänkt. Nu är
sannolikt mycket förändradt: Wisby Skall sedermera ha blifvit
en modern sommartillflykt för fastlandets innevånare; hvarken
Eneqvist, Grubb eller Gahne finnas-mer på ön. Man berättade
redan på den tiden åtskilligt mellan fyra ögon rörande strand-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:16:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/2/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free