Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
gar, då en stor representationsförändring var under arbete. Frih.
Tersmeden tackade Palmstjerna, för det han velat rensa
riddarhuset, men ansåg alla jemkningsförsök numera fåfänga.
Dödsdomen vore redan fälld öfver fyrkammarsystemet. Den
nuvarande representationen kunde och borde ej ega bestånd.
Printzensköld ansåg allmänna opinionen vara af föga eller intet värde,
och ej sådan, som reformsällskaper och tidningsskrifvare utmåla
den. W. Tham och Hartmansdorff trodde adeln ej moraliskt
berättigad att utan de öfriga ståndens hörande ändra sin
representation. Ärendet blef med 30 mot 13 återremitteradt.
Efter marsuppträdena i Stockholm och med anledning af
de öfriga oroligheter, som under de sednare riksdagarne egt
rum i hufvudstaden, föreslog friherre Åkerhjelm att Ständerna
måtte hos konungen anhålla om nästa mötes sammankallande
till annan stad. Hr Lagerheim trodde att knappt någon
behöf-ligare, af omständigheterna mera påkallad, motion blifvit under
hela riksdagen väckt (härmed syftades på d. v. vederbörandes
hemställan till riksdagsmannen Hartmansdorff, under
marsupploppet, att han måtte för några dagar lemna hufvudstaden).
Men i Bondeståndet yttrades, vid lagutskottets betänkande N:o
53, om stiftande af lag mot uppror och olofliga
sammankomster, af Bengt Gudmundson att ansvar borde deri stadgas
för civil embetsmän och militär, som missbrukar sin makt
vid stillande af folkrörelser. Strinnlund trodde att man borde
skynda sig med lagen, »ty som upplopp numera tyckas ha
kommit på modet, måste man hafva en lag deremot». Per Pålsson
fann olämpligt att lagförslaget bestämde böter för deltagare i
folkförsamlingar, från 25 till 100 rdr. I Presteståndet funno
flera åtskilliga punkter betänkliga och begärde återremiss:
prosten Sätterblad yrkade detsamma som Bengt Gudmundson. I
Borgareståndet anslöto sig till Bengt hrr Collén, Gustafson,
Hörnstein och Winge. Billström fann ansvarsbestämmelserna
för upprorsmakare alltför höga. Hr Winge fann äfven straffen
alltför hårda, och det kunde »aldrig falla fordna lagstiftare in
att tillåta vapnens bruk emot oskyldiga, om ock lättsinniga,
menniskor». Hos adeln ville frih. Palmstjerna för ingen del att
civilmyndighet finge bestämma när vapnens begagnande skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
